Ord som skadar: En introduktion till noceboeffekten.

I dagarna kom det ut en studie om mjölk och dödlighet. Studiens resultat skulle kunna sammanfattas med ett ”Meh” (till och med författarna säger det i studien), men det hindrar inte media från att blåsa upp en storm om att ”MJÖLK DÖDAR DIG!!!1” och de som inte gillar mjölk följer därefter.
Jag är inte här för att diskutera om mjölk är bra eller dåligt, däremot ger det mig en superbra ursäkt att diskutera ett ämne som, vad jag vet, aldrig diskuteras här i Sverige. Vårt språk, och hur det påverkar oss. Detta är ett område jag inte förstår mig på speciellt bra, vilket är rimligt eftersom jag fokuserar på träning. Men då ingen annan pratar om det får jag väl leka lite hobbypsykolog och göra ett försök här.

Placebo, nocebo och vad de har att göra med dig
Jag tror att de flesta läsare har hört talas om den så kallade placeboeffekten (”Jag skall behaga”). Om inte, ta en titt på filmen nedan för en introduktion till området.

Placeboeffekten är ett intressant fenomen på hur lättlurade vi som människor är (eller är det våra hjärnor!?). Vi kan använda oss av placebo, eller förväntanseffekten, till vår fördel. Sjukgymnaster kan använda sig av positivt språk för att minska upplevd smärta (kolla här för en cool fallstudie). Mycket av alternativmedicinen bygger på förfäntanseffekten. För att inte tala om stora delar av vad kosttillskottsindustrin gör.

Ett bra sätt att att förstärka din ”placeboposition” är att inta en auktoritär position, ta gärna på dig en vit rock. Häng gärna upp en massa diplom på väggen för att visa hur smart du är. Eller, ja, hur många ”utbildningar” du betalat för. Och kom ihåg att göra absoluta påståenden! ”Det beror på” duger inte här.























Med dessa saker i bakhuvudet kommer vi till placebos onda tvilling, nocebo (”Jag skall skada”). Nocebo fungerar precis som placebo, fast du får en negativ effekt. ”Ta den här tabletten så kommer du bli sjuk”. Och det är här vårt språk i vardagen kommer in.

Har det slagit dig att sättet du pratar på har potential att påverka de som lyssnar? Att det du skriver påverkar din läsare? Att länkarna du delar på facebook påverkar? 
Nu menar jag inte att du övertalar någon till att hänga med på bio, att din skrivna text avnjutes av läsären, eller att dina polare skrattar åt kattklippet du delade. Jag pratar om ” Äter du X blir du sjuk och överviktig” , ”Sitter du så kommer du få ont i ryggen”, ”Klättra inte där, du kommer att ramla”. Den här typen av påståenden är ett ganska utmärkt sätt att skapa så kallade självuppfyllande profetior. Men ta inte mitt ord för det!
Låt oss ta en kik på en sammanfattning (som jag kommer sammanfatta åt dig) av vårt kunnande från 2007. Detta handlar i första hand om sjukhuspersonal, men jag tror de fysiologiska effekterna är ungefär desamma, vare sig du har ”Dr” eller ”PT” efter ditt namn. Eller bilmekaniker, eller lärare, eller vadsomhelst för den delen.  

Review
When Words are Painful: Unraveling The Mechanisms of the Nocebo Effect

F. Benedetti, N. Lanotte, L. Lopiano & L. Colloca
Neuroscience Volume 147, Issue 2, 29 June 2007, PP 260–271

 

Abstract—The nocebo effect is a phenomenon that is opposite to the placebo effect, whereby expectation of a negative outcome may lead to the worsening of a symptom. Thus far, its study has been limited by ethical constraints, particularly in patients, as a nocebo procedure is per se stressful and anxiogenic. It basically consists in delivering verbal suggestions of negative outcomes so that the subject expects clinical worsening. Although some natural nocebo situations do exist, such as the impact of negative diagnoses upon the patient and the patient’s distrust in a therapy, the neurobiological mechanisms have been understood in the experimental setting under strictly
controlled conditions. As for the placebo counterpart, the study of pain has been fruitful in recent years to understand both the neuroanatomical and the neurochemical bases of the nocebo effect. Recent experimental evidence indicates that negative verbal suggestions induce anticipatoryanxiety about the impending pain increase, and this verbally-induced anxiety triggers the activation of cholecystokinin (CCK) which, in turn, facilitates pain transmission. CCK-antagonists have been found to block this anxiety-induced hyperalgesia, thus opening up the possibility of new therapeutic strategies whenever pain has an important anxiety component. Other conditions, such as Parkinson’s disease, although less studied, have been found to be affected by nocebo suggestions as well. All these findings underscore the important role of cognition in the therapeutic outcome, and suggest that nocebo and nocebo-related effects might represent a point of vulnerability both in the course of a disease and in the response to a therapy.


Eftersom detta är en sammanfattning av en sammanfattning kommer jag göra en fuling och översätta stycken som är relevanta för den här diskussionen utan att hänvisa till respektive referens. Vill du ha fulltexten till den här sammanfattningen och läsa själv så är det bara att kontakta mig.

”Hur vi upplever saker är allt” är en av de få saker jag lärde mig när jag läste psykologi (i övrigt kom jag inte överrens med varken bok eller lärare). När vi upplever något är det inte alltid så enkelt att något händer och hjärnan tolkar det.

Du kommer in i ett obekant kök och ser en massa nya saker: skåp, disk, ett bord, en skål med frukt, en spis ett fönster ut till gården⇒Dina ögon tar in informationen och skickar den till hjärnan⇒Hjärnan konstaterar bland annat att det är en skål med frukt på bordet⇒Du blir hungrig.
Detta är vad som kallas för ”Bottom Up” effekt. Detta är en snabb och reaktiv process. Väldigt användbart i akuta överlevnadssituationer eller när vi studerar något vi är helt obekanta med.

Motsatsen till bottom up är så kallad ”Top Down” effekt.
Du är hungrig och kommer in i ett kök i jakt på mat⇒Du börjar leta efter något att äta och ser en skål med frukt ståendes på ett bord. Allt annat kommer in andra hand.
Vid top down situationer går du in med någon form av (medveten eller omedveten) förutfattad mening av situationen. Vilket gör att det är större chans att du upplever det du förväntar dig.

Placebo verkar via Top Down effekten genom flera mekanismer, både på kemisk, anatomisk och cellnivå. I princip betyder det att om vi försätter dig i en situation där du verkligen förväntar dig att något positivt kommer att hända, så är det en stor chans att det kommer göra det. Dessa effekter är objektiva, mätbara och har studerats väldigt mycket.
Positiva förväntningar aktiverar bland annat:
-Opioder,kroppens motsvarighet till morfin. Dessa lugnar ner smärthanterande nerver och nätverk.
-Dopaminproduktionen i hjärnans striatum aktiveras. Striatum ansvarar bland annat för vår motorik.
-Experiment tyder på att områden i hjärnan som påverkas av serotonin påverkas av placebo i patienter med depression.
-Betingning verkar påverka, speciellt vad gäller imunologi och hormonrespons i kroppen. Om du tar en fungerande medicin över lång tid och jag helt plötsligt byter ut den mot likadana sockertabletter kommer du fortfarande få en mätbar effekt av ”medicinen”.

Ganska kraftfulla effekter med andra ord.

Det var de goda nyheterna. Över till nocebon.
På grund av etiska begränsningar kan man inte göra alvarliga noceboexperiment på patienter och studera vad som händer. Så vårt kunnande inom det området är mer begränsat. När man gör noceboexperiment så ges det ingen ofta ingen substans till testpersonerna, utan man använder sig av ord i första hand. Den mesta forskningen görs i samband med smärta. Negativa förväntanseffekter skapar inte bara ökad upplevd smärta utan även här objektivt mätbara effekter i din hjärna.

Om jag ber dig sätta handen på en metalplatta och säger att det kommer brännas så kommer din hjärna lysa upp som en julgran. När jag säger att samma sak inte kommer att brännas är det ganska mycket mörkare. Speciellt de områden som än ansvariga för stress och oro är upplysta.

Orosområdena som lyser upp säger åt kroppen att börja producera Cholecystokinin (CCK). CCK verkar agera som motsatsen till de opioder och dopamin som produceras vid placebopåståenden. Så om opioder och dopamin är ”må bra hormon” så är CCK i det här fallet ett ”orolighetshormon”. CCK skickar signaler ner till binjurarna som börjar producera stresshormon, en logisk reaktion om din hjärna förväntar sig att något dåligt skall hända.
I övrigt vet vi inte riktigt varför just CCK är inblandat i nocebo.
Man har kunnat hämma den här processen och därmed noceboeffekten genom att ge orosdämpande medicin som blockerar CCKs effekter i hjärnan. I alla fall i djurexperiment.

En intressant sidnotis är ju att CCK annars är ansvarigt för frisättningen av enzymer och galla som hanterar fett och proteinnedbrytningen i tarmarna. Att din diet påverkar ditt humör kanske inte är en överraskning. Men kan den påverka din smärttolerans eller oroströskel? Vissa dietfantaster är ju något paranoida i sina argumentationstekniker...

En annan intressant aspekt av placebo/nocebofenomenet är att effekten av medicin blir större av att läkaren berättar för dig vad det är för medicin du får och vad den skall göra, jämfört med om du bara fick medicinen injicerad av en robot. Jag hoppas verkligen att läkare uttnyttjar detta.

Vad betyder allt detta i praktiken?
Så här har vi ganska mycket som tyder på hur vi formulerar oss och vilka påståenden vi gör kan påverka de som tar emot dessa påståenden. Det betyder att vi som medmänniskor har ett ansvar för vad vi säger och gör. Det stora problemet är, som jag tidigare nämnt, att ingen diskuterar detta i Sverige (vad jag vet). Det gör att väldigt få känner till fenomenet. Och det vi inte känner till, kan vi inte ta hänsyn till.

Jag skall villigt erkänna att jag är en del av problemet. Jag vet inte hur många gånger jag sagt att rundad rygg vid marklyft är ett utmärkt sätt att få diskbråck och därmed ont i ryggen (Vilket är hyffsat sant). Vad jag inte nämnt är att det finns gott om människor som går omkring med diskbråck utan ryggproblem.* Den här typen av skrämselpropaganda är ett beteende jag jobbar hårt med att få bort. I alla aspekter av mitt arbete och mitt liv.
Så efter bästa förmåga omformulerar jag mina påståenden. I stället för ”rundad rygg=diskbråck” säger jag saker i stil med ”Onödig belastning”, ”Ineffektivt”, ”Snällare mot ryggen”. Kommer en klient med smärta till mig använder mig av uttryck som ”Avlasta”, ”Kontroll” och ”Stärka” om vi är övverens om att jag skall försöka göra något åt smärtan. Gällande mat pratar jag också om positiva effekter av att äta mer protein, grönsaker och dricka mer vatten. Inga förbjudande eller ”X gör dig sjuk” påståenden. I stället försöker jag förmedla ett flexibelt, avslappnat förhållningsätt till maten, vilket är precis vad som behövs för att undvika ätstörningar och är associerat med mindre övervikt.**
Ur ett säljperspektiv är detta beteende ganska dumt, då vi tenderar att vilja undvika förluster över att få förbättringar. Men det är upp till var och en att göra ett moraliskt val, jag föredrar att sova gott på natten över stora rikedomar. I stället för att säga ”Inaktivitet dödar dig” försöker jag påpeka fördelar med träningen. Träning gör dig smartare! 

*Om du har kronisk smärta och vill veta mer om detta så rekomenderar jag Explain Pain skarpt.
**Regler är till för att brytas.  Vissa människor har tidspress på sina viktmål, då måste vi slopa reglerna.

Vad gör du mot din granne?
Placeboartikeln jag hänvisat till är 7 år gammal. Med andra ord, det är inte vad vi skulle klaccificera som nyheter precis. Men tyvärr har sånt här inte diskuterats under någon av mina utbildningar, och vad jag förstår är det ganska ovanligt inom liknande yrken.
Det är ett allvarligt probem! Vissa är mer mottagliga för påståenden än andra och kan potentiellt ta skada av det du säger.
Ta en titt på hur du själv talar och vilken information du sprider. På tal om att sprida information. Var snäll och gör dina medmänniskor en tjänst och dela det här inlägget.

Och för allt i världen! Jämför inte mjölk med narkotika. Snälla?

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln